lördag 11 juli 2009

76.

Jag vill lätta mitt hjärta gott folk. Det är inte ofta jag har brutit mot lagen under mitt snart tjugofyraåriga liv, men ett och annat snedsteg har jag väl kostat på mig. Jag vill nu botgöra för detta eftersom jag när som helst kan råka ut för en elakartat containerolycka och dö. Jag känner att jag vill ha ett carte blanche av gud. Om jag skulle få en last frusna kanelbullar över mig när jag går och handlar senare idag känner jag att jag vill vara såpass helgonlik och ha ett rent sinne att jag faktiskt möter farbror Per vid porten och blir insläppt. Jag vill inte riskera att möta Chuck Norris och och bli roundhousad ner till en evinnerlig weekend i helvetet.

Så, vad har jag att bekänna?

Ja Gud, från och med nu kommer jag kalla dig Gurra för kamratskapens skull. Vad har jag då gjort för onda val som riskerar en kommande tid i Paradiset?

Till att börja med har jag givetvis snattat en massa. Det började med att jag som ung började stjäla glass mitt i vintern. Detta gjorde jag för att ingen misstänker en glasstjuv mitt i vintern. När sommaren sen kom hade jag en hel frysbox glass hemma som jag sålde för straxt under marknadsvärdet och tjänade stora pengar. Kleptomanin stegrades ganska omgående och jag började stjäla och sälja människor. Ofta fattiga barn från det soliga Afrikats savanner så det borde räknas som förmildrande omständigheter.

Jag har även klottrat. När jag var på klassresa i högstadiet fick jag den stora ynnesten att få se Mona Lisa. Jag målade då en hitlermustasch på henne. Det är inget jag direkt ångrar, men jag får väl helt enkelt låtsas att jag gör det. Vad gör man inte för att få käka himmelska äpplen från det förbjudna trädet.

En annan synd som kan verka ganska liten i jämförelse med dessa båda ovan är att jag har mördat. Det har bara blivit så av en slump. Inget jag direkt planerat in i minsta detalj. Så jag vill nu be om ursäkt till Linda Rosings hjärna, Olof Palme, Michael Jackson, killen i statoilkön och hästen Fjalar som reds av Mio. Vad ska jag säga, det bara hände. Jag menade aldrig att ni skulle dö på riktigt. Hur fan skulle jag veta att bössan var laddad, att kniven var vass, att träpålarna var vässade och att Zyklon B inte bör inandas?

Jaja, nu du Gurra, nu är mitt samvete vitt som snö så nu lär jag få en willy wonkabiljett in i din himmelska godisfabrik.

Annars kan du fara åt helvete!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar