101.

Jag har i ett tidigare inlägg spytt galla över kvalitetskontroll inom filmvärlden. Nu har jag åter ett spörsmål på hur folk inom den cineastiska sektorn tänker. Efter att ha kollat på den genomfriserade John Rambo i den härliga kärlekskomedin First Blood II (riktigt motsägelsefull titel för övrigt) vill jag rikta en pungspark mot ljudeffektsmannen. I början av filmen får Joey Tempest-frisyren Rambo något dött i blicken (kroniskt stadium) när han pratar om sin smått fantastiska pilbåge. Det man mest lägger på minnet av denna sekvens är att han säger att pilbågen är tyst.

TYST!

En halvtimma senare börjar han fjonga iväg pilar snabbare än Robin Hood och då undrar man hur fan Rambo klarade mönstringens hörseltest. Om hans pilbåge är tyst så undrar jag hur fan folk la märke till när planen kraschade in i WTC. Det borde ju nämligen inte ha hörts ett enda ljud.

Rambos "tysta" pilbåge låter av någon fantastiskt himmelsk outgrundlig anledning högre än de risodlande vietnamesmilitärernas pistoler. Som om inte det vore nog är kalufsens strängade vapen ett tekninskt mirakel vad gäller omvandling av tyngdpunkter. Skruva på en granattillsats på pilen och bågen skjuter precis lika långt och rakt som aldrig förr. Att denna typ av pilbåge inte använts i fler filmer kan jag inte förstå. Alla yrkesmördare måste ju drömma våta drömmar om dena tystgående granatkastare.

Nej du, ljudeffektsmannen. Det hade nog kanske kännts mer realistiskt om du samplat ljudet från Robin Hoods pilbåge eller kanske snott ljudeffekter från den gamla Batmanserien.

Far åt helvete!

100.

Jag hundrainläggsjubilerar med ett inlägg fyllt av julanda och småbarnsalkoholism. Den fyraårige lille gossen Hayden Wright hittades en natt irrandes runt på Chattanoogas gator iförd en brun klänning och en öl i näven. Grabbhalvan hade gått upp på natten och norpat en burk vuxensaft från kylskåpet och med hjälp ev den blivit rejält på lyset. När världen snurrade begav han sig sedan ut i natten för att göra inbrott hos grannen där han länsade granen på julklappar och fann då sin fantastiska skrud. Polisen i det ljuvliga Tennesee var dock denne Grinch på spåren och kunde fånga in honom, säkert efter att ha skjutit honommed elpistoler och utövat en del övervåld på honom, i äkta cops-anda.

Det visade sig sedan att denne lille anti-Jesus gjorde allt möjligt fanstyg för att hamna i fängelse där hans pappa för tillfället hyrt in sig på ett rum. Det låter ju som en fruktansvärt sorglig historia det här och det kanske det är. Men då får man ju kanske se efter hur Grinchens mamma tänker när hon ställer bira bira bira, bärs bärs bärs så att en fyraåring kan komma över denna gudarnas dryck utan större problem. Är det i själva verket så att hon angivit sin make så att han blivit insydd och sedan uppfostrat lille Hayden(tjenamn wtf!?!) till att bli en julefridssabotör och allmän julklappshatare? Det får vi nog aldrig veta eftersom polisen och socialtjänsten bestämt sig för att inte vidta åtgärder. Man undrar då vad lille Hayden gör en morgon som denna?

Såvitt jag vet sitter han där under granen än i sin bruna klänning... och sippar på en Miller.

Far åt helvete!

99.

Dagens nyhets; Döv man mejades ner av brandbil.
Den döve mannen hörde givetvis inte signalen när brandbilen backade och fick således den fantastiska maskinen över sig. Eftersom han bara var människa pallade hans bröstkorg inte av tyngden av en brandbil och han blev ungefär lika grov som en pannkaka.

Så, vad har vi lärt oss av detta?

Bosätt alla döva på platser där det inte kan börja brinna så de inte riskerar att dö en ond brandbilsdöd. Jag tycker att vi borde skeppa allihop till ishotellet i Jukkasjärvi. Sen om de smälter igenom isen och dör så är det ju inte mitt fel, de borde ju ha hört att det knakade i isen.

Döva jävla as.

Far åt helvete!!

98.

Hjärt & Lungfonden är duktig som ingen annan fond, förutom kalvfonden möjligtvis, och utbildar folk i HLR. Det där sista var en förkortning fär Hjärt Lung Räddning, så sitt inte och försök uttala det tills ni sväljer tungan era imbeciller. Just denna utbildning har jag genomlidigt idag så nu är det fritt fram att tappa fotfästet och falla livlös till marken i mitt sällskap. Hur som helst, det är inte erat välbefinnande jag bryr mig om just idag utan den fantastiska jävla instruktionsfilmen vi fick se. Filmen näst intill inleds med att den rätt fula bruden som var någon form av guide informerade oss om att under en normal dag i Sverige drabbas tjugo personer av oväntat hjärtstopp i Sverige. Det var därför extreeeeeemt jävla viktigt att alla kunde utföra hjärtkompressioner och lite slemmig mun mot mun. Men vänta nu...

OVÄNTAT hjärtstopp!?!

När i helvete är då hjärtstopp förväntade? Är det när man har handlat en vitlök för mycket på konsum? Jag undrar genast hur många förväntade hjärtstopp som inträffar dagligen. Möjligtvis att man stoppar ett hjäta eller två inom vården och det ena med det fjärde.

Man fattar väl för fan att hjärtstopp är oväntade. Om alla jävla hjärtstopp var väntade så skulle man ju inte behöva lära sig HLR för då kan man släppa av gammelmorfar på vårdcentralen en sisådär fem minuter innan han får sitt dagliga hjärtstopp så att den kompetenta staffetläkarvården kan ge honom en elchock eller två. Nej ni, Hjärt & Lungfonden, ni borde kanske byta ut den där störande guiden mot en snygg brud med sillisar och horstövlar så skulle ingen överlycklig individ som jag själv sitta och spy galla över det som sägs i videon eftersom jag skulle haft fullt upp med att kolla på henne pch hennes "fördelar". Tills dess...

Far åt helvete!

97.

Anna Anka, detta bredkäftade hånflin till "tv-underhållning" har faktiskt givit mig dagens allra roligaste ögonblick. Hur fan gick då det till undrar samtliga läsare av bloggen. Jo det tänker jag nu tala om för er allesammans.

I den djupt filosofiska och folkbildande serie Svenska Hollywoodfruar kunde man i höstas se Anna Anka riva runt i sin makes lyxkåk och skälla ut allt vad hemhjälp heter. Varför har hon då en tagg i sidan till dessa avdragsgilla små arbetsmyror? Jag brukar ofta leva efter mottot att det jag inte kan göra bättre ska jag inte klaga på. Vad kan då Anna Anka ha för expertis inom städhjälpsområdet frågar man sig.

Det visar sig att Anna Anka är född städerska, hon har yrket i blodet så att säga. Hur fan menar jag nu? Jo jag menar att fru Anka har ärvt en gudomlig golvmoppsföring av sin salig mor som också måste ha varit städerska redan i sin mors mage.

Anna Anka är nämligen polack!!

Född i Polen och adopterad till en äcklig håla i skåne för att senare i livet bli välbetald lyxfru/hora i det soldränkta amerikat. Men hennes polska städargener var uppenbarligen såpass starka att hon inte kunnat tvätta bort dem. Detta monstruösa hygienbesatta anus till åsiktsmaskin är trots allt inte mer än en polsk städerska som knullat sig till en armanikostym. När hon spankulerar runt i sin miljonvilla och lystet spejar efter smuts och lort pockar det polska påbråt lite extra hårt. När hon väl finner lite dynga i hörnet av någon tavelram blixtrar den polska städerksehedern till i henne och hon sparkar varenda städerska som befunnit sig i rummet. Hos en polsk städerksa, där får man fan inte fuska med dammvippan.

Far åt helete!

96.

Stockholms Central, så när afrika du kan komma i hufvudstaden om man bortser från alla respektingivande förorter som är fulla av FuBu-tröjor och fula kepsar. Idag när jag kommit med tåget och i sakta mak spatserade mot tunnelbanan insåg jag att jag var i stort behov av en dricka. Jag viker av åt höger med siktet inställt på pressbyråns kyldisk. Jag hinner inte gå en decimeter innan jag närapå stampas omkull av sinnessjuka, stressade människor med gnuhuvuden och fradgande mungipor. Som en rungande lavett smäller det till och jag kastas obarmhärtigt tillbaks till min oförstörda ungdom och ser framför mig hur Simbas pappa Mufasa blir duktigt masserad till döds av gnuhjorden i den stora otäcka ravinen. Paniken griper nästan tag i mig och jag kastar mig nästan desperat rakt in i Pressbyrånbutiken, tacklar omkull ett tidningsställ, sliter åt mig en dricka och springer därifrån utan att betala. I sista sekunden vänder jag mig inte om och skriker "Mufasa's still alive you bitches!!" och därefter blir jag inte tagen av en säkerhetsvakt och får inte 500 kronor i böter.

Nästa gång ni rusar likt paralyserade gnuer mot tunnelbanan, kära stockholmare, så stanna upp och tänk på den faderslösa Simba. Det kunde varit ni som stampade ihjäl hans far, den ursprunglige Lejonkungen.

Far åt helvete!

95.

Rihanna, denna maraboufärgade sångfågel från Bahamas toplessblommande stränder. Hon må se trevlig ut, men hjärnan, den verkar ha kokats till apstadiet av den obarmhärtiga solen.
Hon har gått ut och sagt att alla kvinnor borde ta nakenbilder.

Vid första stund kan ju detta verka vara ett briljant förslag. Men ICKE!!

När nakenbilder väl tagits finns alltid chansen att de kommer på villovägar och publiceras. I enlighet med lagen om alltings jävlighet kommer ju detta också att inträffa förr eller senare. Eftersom lagen om alltings jävlighet också gäller dig, mig och dina låtsaskompisar kommer det ju även att arta sig soms å att vi givetvis inte kommer att få se alla nakenbilder på den, så att säga, representativa delen av kvinnosläktet. Vi kommer inte få se några vackra nymfer som får tiden att stå stilla. Inga trollbinande älvor höljda i något drömskt trollbindande ljus. Vi kommer inte att få se alla pangbrudar som klockorna att stanna. Allt pekar snarare på att vi kommer få se Marit Paulsen, Kristina Lugn och Babben Larsson istället.

Där har vi ju onekligen ett argument som sliter Rihannas i övrigt briljanta förslag i bitar. Det finns på tok för mycket fult och motbjudande som riskeras att bubbla upp till ytan för att denna fotograferingsorgie någonsin borde få äga rum. Som jag ser det bör vi som män antingen döda alla fula brudar så att deras foton aldrig kommer att tas... eller slå sönder alla kameror. Jag vet inte vilket som är enklast.

Titta noga på den här bilden och tänk efter...

Far åt helvete!!