onsdag 27 januari 2010

111.

Snön ligger ju, som de flesta har upptäckt, ganska bekvämt över gator och torg just nu. Den ligger fantamej ganska bekvämt i lager på lager på lager på lager och så vidare in i en läskigare jävla framtid än den som lille gossen Danny blir erbjuden av de två tvillingflickorna i en viss filmscen från en viss THE SHINING film. Förra året var jag ju något av en nazist och snön var något av en jude och vårat förhållande var därmed dömt att misslyckas. Jag skrev öppna brev till växthuseffekten för att låta judesnön dö en naturlig död så att jag slapp anklagas för omfattande smältmord och annat underligt som ofta omskrivs och diskuteras i obskyra meterologporrfilmer.

I år är jag nog däremot på snöns sida. Alla gnäller på SJ och resten av Sverige som stannar upp på grund av snön och kylan som helt plötsligt hittade hem till norden. Folk tycker att det är förjävligt att ingenting fungerar för att det helt oväntat, i mitten av fucking jävla vintern, snöar. Helt plötsligt blir alla utom norrlännignarna lika lamslagna som stockholmstrafiken och lägger sig ner, gråter och självdör lite granna.

Det kanske är dags att alla jävla gnällfittor tar och skärper till sig lite och beter sig som folk. Det är väl för fan ingen nyhet att det snöar och att saker inte funkar som dom ska i tjugosexgradig kyla. Sluta bitcha som två homosexuella tonårspojkar över den lokala konsumbutikens sista paket lunchkorv och håll käften. Ingen dör väl för fan av snön, förutom banverkets snöröjare då. Nej fan, vad säger jag. Så här har det säkert varit långt bak osm helvete i landets historia. Så fort det blev lite snö i lönneberga lade sig alla i Katthult i sina kryokapslar och sov tills tussilagoblommorna täckte vägkanterna likt pissdoft på en festivalcamping.
Nej, det gjorde dom ju inte. till och med slitzbrudarnas hårförebild, Emil, var man nog att ge sig ut på en häst och släde-tur genom snöstorm för att ta lille kallbrandsdrabbade drängen Flint-Alfred till farbror doktorn. Om den lilla kisande helvetet till unge klarade av lite snö så ska väl för fan ni också göra det?

Så håll nu käften eller börja skotta snö åt banverket ni med så att ni faktiskt får nåogt vettigt att gnälla om.

Far åt helvete!

tisdag 26 januari 2010

110.

Efter att ha sett Homeless Mustard på det fantastiska internet kom en tsunami av gatumusikantminnen insvallande och träffade mig såpass hårt i fontanellen att jag kände mig tvingad att Dryfta ämnet i bloggarnas blogg. Personligen känner jag oftast för att kasta tegelsten på dem jävla ljudförorenarna i stort sett varje gång jag hör dem. Monotona jävla dragspelsmelodier får en tripp till systemet att bli lika hemsk som en heldag på valfritt opiumdrogat nöjesfält fyllt med ostämda positiv. Fy helvete säger jag bara.

Men visst fan kan man väl hitta några riktigt schyssta luffaraktiga gatumusikanter ibland. Storfors stolthet Skogs-Ola var ju till exempel ett musikaliskt geni. Satte man något som lätt i näven på honom och hans nackböld så kunde han fanimej spela på det. Utanför systemet i Farsta sitter en saxofonspelande gubbe som är ball enbart för att han lirar sax, han är inte så jävla bra. Men må satan stiga upp från underjorden och skita diarré i alla hemska jävla tragiska disonanta förbannade jävla dragspel. Och den apatiska flickan som satt utanför Kulan i Karlskoga under Putte i Parken förra året...

Jag tappar nästan förmågan att utrycka mig hemskt nog här men jag ska ge det ett försök. Må stentavlorna med tio Guds bud kastas mot henne på hederligt steningsmanér tills hon är lagomt domnad och svullen. Därefter bör denna flickas gitarr och de tre kvarvarande strängarna våldtas grundligt av n flock svultna bävrar. Efter detta borde flickebarnet bindas fast vid en lyktstolpe och där få begrunda sina brott mot musiken tills döden träffar hennes pannben med en flottig smekning.

Far åt helvete!

fredag 22 januari 2010

109.

Asses of mass destruction kommer bli nästa svartlistade sak som amerikanska flygplatser och gränskontroller måste börja döda, utvisa och i största allmänhet värja sig emot.

Aftonbladet skriver idag om den kantbefriade mördaren Mia. Ett intressant fall som i mitt tycke visar upp en skrämmande bild av hur dagens terrororganisationer kan komma att utvecklas i framtidens McDonaldssamhälle. Under ett bråk med sin åttio kilo lättare man beslutade Mia att sätta sig på honom. Så här i efterhand kan man kanske konstatera att hon, precis som tjuren Ferdinand, skulle tittat efter var hon satte sig. Hennes tyngdlagskompatibla hundratrettiofemkiloskropp krossade helt enkelt den nya fina sittdynan som snitsigt nog var utformad precis som fadern till hennes tre barn.

Fan, nu borde väl debatten om tjockisar ska tvingas betala två platser på flygen i alla fall avslutas illa kvickt. Inse skräcken om du sitter inklämt efter väggen i en Airbus och den kommer en godzillaliknande varelse och potentiell sittkrossmördare och börjar knöka in sig på platsen intill. Nej, fy helvete, nu får de fan vara nog på tjockeriet alltså.

Far åt helvete!!

torsdag 21 januari 2010

108.

Noterade igår att Expressen har stulit svenska nekrofilföreningens, som jag för övrigt tror är lika verklig som Christer Fuglesangs rymdpromenader, facebookbluff. På sin löpsedel gick de ut med att två kronor per såld tidning gick till de drabbade på Haiti. Fan, detta betyder att dagens löpsedel kommer bli djuriskt intressant att läsa. Jag tänker givetvis lista ett par löp och sätta odds på hur troligt det känns att de dyker upp.



"Expressen köper analpluggar för välgörenhetspengar"
Tio gånger pengarna känns säkert eftersom Expressen blivit konstant buttfuckade av Aftonbladet vad gäller läsarantal i flera år. Tror inte att de vill ha mer saker i röven.

"Vår redaktion är äntligen en traffickingbordell"
Känns aningen mer riskabel eftersom detta är något som skulle kunna sälja en sjuhelvetes massa lösnummer. Fem gånger pengarna.

"Helena Jonsson och Zlatan i sexig porrfilm, vi har bilderna"
Här känns det riktigt farligt. Expressen lägger alltså pengarna som de bluffat av godtrogna svenskar på att betala Sveriges två mest omskrivna idrottare, om man bortser från Stefan Holm och Patrik Sjöberg, till att göra en p-rulle. Känns inte helt troligt eftersom Helena Jonsson antagligen inte har tid eftersom hon förbereder sig inför OS. Fem gånger pengarna här också.

"Haha, dumma läsarjävlar, vi har köpt knark och horor för era pengar!"
Känns som en given favorit som därmed inte ger så mycket pengar. Ett komma tjugo gånger pengarna.

Nu får vi se hur sjuka i huvet dom verkligen är på (S)Expressen.

Far åt helvete!

onsdag 20 januari 2010

107.

Extrem Överlevnad, ett riggat program där den fantastiskt lycklige Bear Grylls ska lära oss blekfeta svenskar överleva på platser vi aldrig i helvete kommer hamna på i hela våra liv. Givetvis lär han ju resten av alla discoverytittare att överleva på ställen där nittonio procent av tittarna aldrig kommer hamna. Redan här kan man ju diskutera hur aktuellt programmet faktiskt är. Jag har svårt att se en fet afroamerikan hamna i en enorm sibirisk tallskog där han/hon tvingas överleva på hjortavföring och ekorrjakt.

Personligen tycker jag att discovery och Bear borde uppdatera programmet lite så att det känns realistiskt. Låt honom hoppa fallskärm rakt ner i gyttjan på Roskilde och se hur bra han klarar sig en vecka i på den danska landsbygden under nordens mest ohygieniska festival. Okej, svettiga hårdrockare i Sölvesborg kanske är snäppet värre.

Hur väl klarar ex-militären av att hitta föda bland alla snabbmatsförsäljare? Ska han lägga ut en snara bakom kebabvagnen eller ska han satsa på att dra kniv och ge sig in i man-mot-man strid med thaifamiljen som kränger överkryddad curry? Farorna på en festival är i många fall farligare än de i den mexikanska öknen. Visst, i Mexiko kan du kanske ryka ihop med ett par dödligt giftiga ormar och annat fanstyg. Men på en festivalcamping kan du ryka ihop med 120 kilo överförfriskad norrländsk knarkare. Beväpnad med en söndersliten ölburk och en trädstam kan han orsaka mer reel skada än orkanen Katrina lyckades i New Orleans härom året.

Man skulle kanske låsa in Bear Grylls i en McDonalds"restaurang" och se hur väl han fixar det. Visst, snubben klarar av att snärja ett vildsvin osamt dricka sitt eget piss men hur macho är han när allt som finns i födoväg innehåller mer kolesterol än en genomsnittlig amerikansk tjockis. Dricka gammal frityrolja och frossa i McFlurry är fan inte så lätt som det låter. Farorna i ett fettparadis lurar bakom varje meny. Du kan halka i spilld dressing och krossa skallen mot ett vasst bordshörn. En härsken BigMac kan sätta stopp för ditt fortsatta överlevande med sina diarreframkallande ingridienser.

Så för fan discovery, se till att göra Bear Grylls program lite mer aktuellt. Hur många väljer att spendera sina semesterveckor i Irländsk ödemark, Amerikanska grottsystem eller på en Sibirisk jävla insjö?

Far åt helvete!!

lördag 16 januari 2010

106.

Så här i katastroftider blir ju folk alldeles fantastiska medmänniskor och bryr sig, antagligen, för första gången i livet om den lilla voodoohögborgen Haiti. Tvåhundratusen har kilat vidare mot Äppeldalen och Nangijalas vidsträckta landskap och livet är skit i största allmänhet för alla överlevande.

Vad gör folk för att hjälpa dessa arma satar som förlorat allt de ägt?

Jo, de skriver i sin statusrad på fucking jävla facebook. En massa meningslösa jävla floskler i stil med "Om du bryr dig om alla som omkommit på Haiti så kopierar du denna texten", "mellan klockan två och fem över två ska vi ha en tyst minut för offren på Haiti då ingen trafik på facebook får förekomma".

ERA JÄVLA IDIOTER!!

På vilket sätt hjälper det till? Skenheliga jävla rövslickare som på något sätt vill uppfylla normen för vad en "normal" människa ska tycka-säga-göra när något går åt helvete. Om ni vill göra riktig nytta så kanske ni skulle ta och lyfta på era feta cellulitrövar och knalla ner till närmsta kontor för Läkare Utan Gränser, Stadsmissionen, Röda Korset eller någon annan smygkorrupt jävla hjälporganisation och donera lite pengar så att den här tafatta monarkin kan ta och skicka lite hjälp till Port-Au-Prince. Era meningslösa facebookuppdateringar kan ni ta och bränna på ett klassiskt jävla bokbål. Åk till Haiti och hjälp till, skänk pengar som kan gå till kläder mat och nya jävla hus.
Skriv för helvete bara inte en jävla floskel på facebook om hur mycket ni bryr er. Gör något nyttigt som faktiskt betyder något istället.

Själv skriver jag varken stackars-haiti-som-rasade-samman-meddelanden eller skänker pengar. Än.

Far åt helvete!

fredag 15 januari 2010

105.

Jag anser mig vare en relativt fördomsfri människa. Jag tittar inte snett på romska damer från Kristinehamn med underkjolen så full av silver att det ger utslag på metalldetektorerna pånflygplatsen i Los Angeles. Jag tror inte att rasister är korkade idioter från bygg och/eller fordonsprogrammet som antagligen blivit lurade av någon mörkhyad individ under en hockeybildstransaktion i mellanstadiet. Jag tror inte att alla invandrare är tjuvaktiga våldtäktsmän som slår sina fruar med motorcykelkedjor och rottingkäppar medans barnen kollar på Let's Dance. Jag tror inte att Bangt Magnusson är en brummande snuskgubbe som knullat sig till sitt jobb.

Trots att jag är såpass fördomsfri blir jag alltid helt panikslagen när jag möter urindoftande gamla pensionärer med dreggelrinniga förlamade underläppar. Tänk om den jäveln stöter i mig.

SPETÄLSK!

Armarna kommer ramla av så jävla snabbt och intensivt att det kommer bildas kilometerstora kratrar vid nedslagspunkten. Jag menar, konstigare saker har ju faktiskt hänt. Alla vet ju att den äldre generationen i åttio års tid har haft som hobby att drababs av så många outtalbara sjukdomar de kunnat komma över. När ett prima exemplar av ungdomlig styrka och vigör (jag givetvis) sedan kommer och svävar förbi hostar dom aggresivt till och smittar en med så många sjukdomar att hela kvarteret rasar ihop. Ja, nu vet ni vart jag är på väg kanske.

Fördomar, saker som rasar. Det handlar givetvis om Haiti, landet som skakar mer än Lasse Kongo gör en bakfyllesöndag där han ligger och vibrerar i spritabstinens.
Jag pratar om den fantastiske amerikanske pastorn som påstod att katastrofen på Haiti är ett resultat av att Haitierna under sjuttonhundratalet ingick enpakt med djävulen. Payback, the divine version. Jag antar att pastorn tror detta för att Haitierna är svarta. De kanske brände sig i helvetets eldar.

Men du, snälle lille pastorn. Hur jävla bibliskt bevandrad är du egentligen?
Jag har konfirmerat mig och det enda jag minns är att Gud älskar oss alla lika mycket. Detta leder ju till en helt fantastisk diskussion om hur nödvändig Kyrkan är. Om Gud älskar oss alla lika mycket måste det ju kännas ganska surt för alla skitnödiga jävla konservatister som sitter i kyrkan och ber varenda söndag medans jag själv ligger hemma och är bakfull. Gud älskar mig lika mycket som er, loosers. Det finns ju ett ganska bra uttryck som jag inte kan låta bli att nämna, "ingen gillar en fjäskare". Det kan ni ju tänka på nästa gång ni sitter med bibeln i handen och forcerar ner plånboken i kollekthåven.

Nej fan, farbror Amerikansk Efterbliven TV-Pastor, jag hoppas något kommer och skallar in lite vett i huvudsvålen på dig.

Far åt helvete!

torsdag 14 januari 2010

104.

För faa-an Britt-Mari!
Fetknopparna på Viktväktarna fick golvet att rasa när de var på invägning, det borde väl kanske sporra dem lite extra inför beach 2010 kan man tänka sig. Men nu ska jag int klaga på tjockisar igen, det är ju så synd om dem när de rullar nerför gator och torg i jakten på den perfekta hamburgaren att jag blir alldeles tårögd. Såhär tidigt på förmiddagen tänker jag istället lägga fram ett förslag på hur alla i-länder ska kämpa mot det största hotet för vår arts fortlevnad.

Fettet.

Klimatförändringar i alla ära men ett par meter högre vattennivå och en ny världstopografi är ju inte så jävla farligt om man jämför med hotet från de omfångsrika übersumos som helt ohotat kryssar fram på gator världen över. Om de blir för tunga riskerar Jorden att rubbas ur sin bana och vi kommer bli som asteroiden i Armageddon. Sprängd åt helvete av en heroisk Bruce Willis eller helt enkelt spontanförintas ute i kosmos.
Lösningen på detta problem stavas Robinson, Expedition Robinson. Alla verkar ju vilja ha sinsa "fifteen minutes of fame" nu för tiden och det tycker jag giovetvis att vi ska utnyttja. Alla länder får ta sitt ansvar och dra igång en Robinson Fatty-expedition som ska sändas på bästa sändningstid. Vi tar över Madagaskar och låter alla som vill vara med bara de når tillräkligt högt på BMI-skalan. När de väl är där bygger vi en berlininspirerad mur runt hela ö-helvetet sen låter vi dem svälta medans allt filmas och kablas ut. Folk tittar ju på Paradise Hotel och Du Är Vad Du Äter och detta blir den ultimata fusionen dem emellan. Risken finns ju då att alla blir feta av att sitta framför tv-apparaterna men då skeppar vi ner dem också och låter programmet bli en långkörare. För att förhindra det kan ju handeln sluta sälja de allra fetaste produkterna eller åtminstone börja blanda i laxermedel så man skiter ut det mesta igen.

När alla fetton sen svultit ut och dött på någon elefantkyrkogård på Madagaskar är världens gator än en gång framkomliga. För övrigt är det ju bara en välgärning för kommande generationer att ta itu med problemet. Om fetma, som många knubbisar påstår, är ärftligt vore det ju bara synd ifall tjockisarna skaffar barn. Kvällspressens rubriker: Jättefeta föräldrar fötte monstruöst fet baby.

Nej fan, nu ska jag skicka brev till SVT och hälsovårdsnämnden.

Far åt helvete!

tisdag 5 januari 2010

103.

Dagens ämne för rakning är produktplacering. Jag tycker givetvis att produktplacering är helt fantastiskt på alla sätt och vis. Storföretag som pyttsar in en sjuhelvetes massa lax för att Alicia Keys ska åka på just deras BMW-motorcykel i sin dåliga musikvideo som visar på tok för lite hud. Det här är ju iof ett exempel på rätt kass produktplacering. Vem fan tycker att det ser trovärdigt ut när en liten klaviaturnigress blåser runt på motorcykel? Men jag gillar trots allt detta spenderande av pengar. Istället för att skänka ett par paket kex till fattiga barn i afrika sätter man in en årslön på någon tafflig musikvideoregissörs bankgiro för att han ska få en uppenbarelse och bestämma sig för att ha med just deras produkt i sin nästkommande video. Det finns dock ett ultimat fall av perfekt produktplacering.

En maskin vid namn Serie T-800 modell 101 kliver i början av filmen in på en bikerbar och smiskar stjärt innan han knycker sig en motorcykel vid namn Harley Davidsson. Jag pratar givetvis om Terminator II-Judgement Day. Vem fan hade kunnat acceptera filmen om denne muskelmaskin hade snott sig en lite japanesmotorcykel? Det hade ju varit helt overkligt och filmen hade såklart tappat all den respekt den tjänat in under de första sju minuterna.

Likheterna mellan en tvåtusentalets porduktplacering och en från nittiotalet är att företagen hellre spenderar pengar på sitt egna varumärke genom reklam istället för genom välgörenhet. Så slutsatsen man kan dra är fruktansvärt rätt och jävligt enkel.


Fattiga barn förtjänar inte kakor.

Far åt helvete!

måndag 4 januari 2010

102.

Människans dumhet slutar aldrig att förvåna mig. I Lidköping, som för övrigt tilldelas priset som årets hitintills dummaste stad gick en fyrtiotvåårig man igenom isen med sin bil. Eftersom det var extremt grunt blev bilen ståendes på botten av sjön och mannen kunde utan större problem ta sig ut ur bilen. Då kom årets dummaste idé och slog honom som en slägga i pannbenet.

"Jag går och lånar en hjullastare och åker ut på isen igen och hämtar upp min bil."

Slog det honom aldrig att en hjullastare väger en gnutta mer än en personbil?

Dumma jävla fyrtiotvååring. Om det hade hänt i Köping hade jag antagit att det var någon av de boende i den andra delen av Köping som gjort detta. Men vad vet jag, de kanske har en jävla massa särskilda boenden i Lidköping också.

Till Sveriges i dagsläget dummaste fyrtiotvååring vill jag bara säga en sak...


Far åt helvete!!